Skip to main content

31asb: where's the brain? šŸ’©šŸ§ 

31asb: where's the brain? šŸ’©šŸ§  


In KN Snp 1.11, the brain appears as an addition after the traditional group of 31.
In KN Khp 3, it follows the Vism. order, where it groups it in the end of the  "earth element" group, right after feces. 

KN Khp3. dvattiṃsākāro (KN 1.3), para. 5 
antaṃ antaguṇaṃ udariyaṃ karÄ«saṃ (feces) matthaluį¹…gaṃ, (brain)

In an interesting coincidence, In English, there's an expression "shit for brains".

What's the meaning of the phrase 'Shit for brains'?

https://www.phrases.org.uk/meanings/317900.html

Extremely stupid.


What's the origin of the phrase 'Shit for brains'?

This term of abuse originated in the USA in the 1960s. The earliest record of it that I can find is David Maccuish's novel Do not go Gentle, 1960:

"Larko's got shit for brains."





DN
MN
SN
AN
KN
KN Khp, 3. dvattiṃsākāro (KN 1.3), para. 5
antaṃ antaguṇaṃ udariyaṃ karÄ«saṃ matthaluį¹…gaṃ,

KN Sn, 1. uragavaggo, 11. vijayasuttaṃ (KN 5.11), para. 20
athassa susiraṃ sÄ«saṃ, matthaluį¹…gassa pÅ«ritaṃ.

KN Paį¹­is, 1. mahāvaggo, 1. ñāṇakathā, 1. sutamayañāṇaniddeso, para. 25
kesā abhiƱƱeyyā; lomā abhiƱƱeyyā; nakhā abhiƱƱeyyā; dantā abhiƱƱeyyā; taco abhiƱƱeyyo, maṃsaṃ abhiƱƱeyyaṃ; nhārÅ« abhiƱƱeyyā; aį¹­į¹­hÄ« abhiƱƱeyyā; aį¹­į¹­himiƱjā abhiƱƱeyyā; vakkaṃ abhiƱƱeyyaṃ; hadayaṃ abhiƱƱeyyaṃ; yakanaṃ abhiƱƱeyyaṃ; kilomakaṃ abhiƱƱeyyaṃ; pihakaṃ abhiƱƱeyyaṃ; papphāsaṃ abhiƱƱeyyaṃ; antaṃ abhiƱƱeyyaṃ antaguṇaṃ abhiƱƱeyyaṃ; udariyaṃ abhiƱƱeyyaṃ; karÄ«saṃ abhiƱƱeyyaṃ; pittaṃ abhiƱƱeyyaṃ; semhaṃ abhiƱƱeyyaṃ; pubbo abhiƱƱeyyo; lohitaṃ abhiƱƱeyyaṃ; sedo abhiƱƱeyyo; medo abhiƱƱeyyo; assu abhiƱƱeyyaṃ; vasā abhiƱƱeyyā; kheįø·o abhiƱƱeyyo; siį¹…ghāṇikā abhiƱƱeyyā; lasikā abhiƱƱeyyā; muttaṃ abhiƱƱeyyaṃ; matthaluį¹…gaṃ abhiƱƱeyyaṃ.

KN Paṭis, 1. mahāvaggo, 2. diṭṭhikathā, , para. 6
kesaṃ etaṃ mama . pe . lomaṃ etaṃ mama. nakhaṃ etaṃ mama. dantaṃ etaṃ mama. tacaṃ etaṃ mama. maṃsaṃ etaṃ mama. nhāruṃ etaṃ mama. aį¹­į¹­hiṃ etaṃ mama. aį¹­į¹­himiƱjaṃ etaṃ mama. vakkaṃ etaṃ mama. hadayaṃ etaṃ mama. yakanaṃ etaṃ mama. kilomakaṃ etaṃ mama. pihakaṃ etaṃ mama. papphāsaṃ etaṃ mama. antaṃ etaṃ mama. antaguṇaṃ etaṃ mama. udariyaṃ etaṃ mama. karÄ«saṃ etaṃ mama. pittaṃ etaṃ mama. semhaṃ etaṃ mama. pubbaṃ etaṃ mama . lohitaṃ etaṃ mama. sedaṃ etaṃ mama. medaṃ etaṃ mama. assuṃ etaṃ mama. vasaṃ etaṃ mama . kheįø·aṃ etaṃ mama. siį¹…ghāṇikaṃ etaṃ mama. lasikaṃ etaṃ mama. muttaṃ etaṃ mama. matthaluį¹…gaṃ etaṃ mama, esohamasmi, eso me attāti — abhinivesaparāmāso diį¹­į¹­hi.

KN Mil, 2-3. milindapaƱho, 1. mahāvaggo, 1. paƱƱattipaƱho, para. 2
atha kho milindo rājā evamāha “suṇantu me bhonto paƱcasatā yonakā asÄ«tisahassā ca bhikkhÅ«, ayaṃ nāgaseno evamāha ‘na hettha puggalo upalabbhatÄ«’ti, kallaṃ nu kho tadabhinanditun”ti. atha kho milindo rājā āyasmantaṃ nāgasenaṃ etadavoca “sace, bhante nāgasena, puggalo nÅ«palabbhati, ko carahi tumhākaṃ cÄ«varapiį¹‡įøapātasenāsanagilānappaccayabhesajjaparikkhāraṃ deti, ko taṃ paribhuƱjati, ko sÄ«laṃ rakkhati, ko bhāvanamanuyuƱjati, ko maggaphalanibbānāni sacchikaroti, ko pāṇaṃ hanati, ko adinnaṃ ādiyati, ko kāmesumicchācāraṃ carati, ko musā bhaṇati, ko majjaṃ pivati, ko paƱcānantariyakammaṃ karoti, tasmā natthi kusalaṃ, natthi akusalaṃ, natthi kusalākusalānaṃ kammānaṃ kattā vā kāretā vā, natthi sukatadukkaṭānaṃ kammānaṃ phalaṃ vipāko, sace, bhante nāgasena, yo tumhe māreti, natthi tassāpi pāṇātipāto, tumhākampi, bhante nāgasena, natthi ācariyo, natthi upajjhāyo, natthi upasampadā. ‘nāgasenoti maṃ, mahārāja, sabrahmacārÄ« samudācarantÄ«’ti yaṃ vadesi, ‘katamo ettha nāgaseno ? kinnu kho, bhante, kesā nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “lomā nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “nakhā . pe . dantā . pe . taco . pe . maṃsaṃ . pe . nhāru . pe . aį¹­į¹­hi . pe . aį¹­į¹­himiƱjaṃ . pe . vakkaṃ . pe . hadayaṃ . pe . yakanaṃ . pe . kilomakaṃ . pe . pihakaṃ . pe . papphāsaṃ . pe . antaṃ . pe . antaguṇaṃ . pe . udariyaṃ . pe . karÄ«saṃ . pe . pittaṃ . pe . semhaṃ . pe . pubbo . pe . lohitaṃ . pe . sedo . pe . medo . pe . assu . pe . vasā . pe . kheįø·o . pe . siį¹…ghāṇikā . pe . lasikā . pe . muttaṃ . pe . matthake matthaluį¹…gaṃ nāgaseno”ti? “na himahārājā”ti. “kiṃ nu kho, bhante, rÅ«paṃ nāgaseno”ti? “nahi mahārājā”ti. “vedanā nāgaseno”ti?“na hi mahārājā”ti. “saƱƱā nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “saį¹…khārā nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “viññāṇaṃ nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “kiṃ pana, bhante, rÅ«pavedanāsaƱƱāsaį¹…khāraviññāṇaṃ nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “kiṃ pana, bhante, aƱƱatra rÅ«pavedanāsaƱƱāsaį¹…khāraviññāṇaṃ nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “tamahaṃ bhante, pucchanto pucchanto na passāmi nāgasenaṃ. nāgasenasaddo yeva nu kho, bhante, nāgaseno”ti? “na hi mahārājā”ti. “ko panettha nāgaseno, alikaṃ tvaṃ, bhante, bhāsasi musāvādaṃ, natthi nāgaseno”ti.

KN Mil, 2-3. milindapaƱho, 1. mahāvaggo, 1. paƱƱattipaƱho, para. 5
“sādhu kho, tvaṃ mahārāja, rathaṃ jānāsi, evameva kho, mahārāja, mayhampi kese ca paį¹­icca lome ca paį¹­icca . pe . matthake matthaluį¹…gaƱca paį¹­icca rÅ«paƱca paį¹­icca vedanaƱca paį¹­icca saƱƱaƱca paį¹­icca saį¹…khāre ca paį¹­icca viññāṇaƱca paį¹­icca ‘nāgaseno’ti saį¹…khā samaƱƱā paƱƱatti vohāro nāmamattaṃ pavattati, paramatthato panettha puggalo nÅ«palabbhati. bhāsitampetaṃ, mahārāja, vajirāya bhikkhuniyā bhagavato sammukhā —

KN Nett, 4. paį¹­iniddesavāro, 14. adhiį¹­į¹­hānahāravibhaį¹…go, para. 11
katamehi vÄ«satiyā ākārehi pathavÄ«dhātuṃ vitthārena pariggaṇhāti? atthi imasmiṃ kāye kesā lomā nakhā dantā taco, maṃsaṃ nhāru aį¹­į¹­hi aį¹­į¹­himiƱjaṃ vakkaṃ, hadayaṃ yakanaṃ kilomakaṃ pihakaṃ papphāsaṃ, antaṃ antaguṇaṃ udariyaṃ karÄ«saṃ matthake matthaluį¹…ganti imehi vÄ«satiyā ākārehi pathavÄ«dhātuṃ vitthārena pariggaṇhāti.

KN Nett, 4. paį¹­iniddesavāro, 14. adhiį¹­į¹­hānahāravibhaį¹…go, para. 22
“kāyo”ti ekattatā. tattha katamo kāyo? nāmakāyo rÅ«pakāyo ca. tattha katamo rÅ«pakāyo? kesā lomā nakhā dantā taco maṃsaṃ nhāru aį¹­į¹­hi aį¹­į¹­himiƱjaṃ vakkaṃ hadayaṃ yakanaṃ kilomakaṃ pihakaṃ papphāsaṃ antaṃ antaguṇaṃ udariyaṃ karÄ«saṃ pittaṃ semhaṃ pubbo lohitaṃ sedo medo assu vasā kheįø·o siį¹…ghāṇikā lasikā muttaṃ matthaluį¹…ganti — ayaṃ rÅ«pakāyo. nāmakāyo nāma vedanā saƱƱā cetanā cittaṃ phasso manasikāroti — ayaṃ nāmakāyoti. ayaṃ vemattatā. 

Comments

Popular posts from this blog

Lucid24.org: What's new?

Link to lucid24.org home page :    4šŸ‘‘☸   Remember, you may have to click the refresh button on your web browser navigation bar at to get updated website. 2024 9-17 Lots of new stuff in the last 2 and a half years.  Too many to list. Main one justifying new blog entry, is redesign of home page. Before, it was designed to please me, super dense with everything in one master control panel. I've redesigned it to be friendly to newbies and everyone really. Clear structure, more use of space.  At someone's request, I added a lucid24.org google site search at top of home page. 2022 4-14 Major update to lucid24.org, easy navigation of suttas, quicklink: the ramifications 4-2 new feature lucid24.org sutta quick link 3-28 A new translation of SN 38.16, and first jhāna is a lot easier than you think šŸ”—šŸ“notes related to Jhāna force and J.A.S.I. effect AN 9.36, MN 64, MN 111: How does Ajahn Brahm and Sujato's "Jhāna" work here? 3-13 Added to EBPedia J.A.S.I. ('Jazzy...

AN 9.36, MN 64, MN 111: How does Ajahn Brahm and Sujato's "Jhāna" work here?

What these 3 suttas have in common, AN 9.36, MN 64, MN 111, is the very interesting feature of explicitly describing doing vipassana, while one is in the jhāna and the first 3 formless attainments. LBT (late buddhist text) apologists, as well as Sujato, Brahm, claim that the suttas describe a jhāna where one enters a disembodied, frozen state, where vipassana is impossible until one emerges from that 'jhāna'.  Since Sujato translated all the suttas, let's take a look at what he translated, and how it supports his interpretation of 'jhāna'.  AN 9.36: Jhānasutta—Bhikkhu Sujato (suttacentral.net) ‘The first absorption is a basis for ending the defilements.’ ‘Paį¹­hamampāhaṁ,   bhikkhave,   jhānaṁ   nissāya   āsavānaṁ   khayaṁ   vadāmÄ«’ti,   iti   kho   panetaṁ   vuttaṁ. That’s what I said, but why did I say it? KiƱcetaṁ   paį¹­icca   vuttaṁ? Take a mendicant who, q uite secluded from sensual pleasures, secluded from unskill...

Pāḷi and Sanskrit definition of Viveka

  'Viveka', Sanskrit dictionary Primary meaning is ‘discrimination’. Other meanings:  (1) true knowledge,  (2) discretion,  (3) right judgement,  (4) the faculty of distinguishing and classifying things according to their real properties’. Wikipedia (sanskrit dictionary entry 'viveka') Viveka (Sanskrit: विवेक, romanized: viveka) is a Sanskrit and Pali term translated into English as discernment or discrimination.[1] According to Rao and Paranjpe, viveka can be explained more fully as: Sense of discrimination; wisdom; discrimination between the real and the unreal, between the self and the non-self, between the permanent and the impermanent; discriminative inquiry; right intuitive discrimination; ever present discrimination between the transient and the permanent.[2]: 348  The Vivekachudamani is an eighth-century Sanskrit poem in dialogue form that addresses the development of viveka. Within the Vedanta tradition, there is also a concept of vichara which is one t...